En ung idrottares välfungerande vardag uppstår inte av en slump. Den byggs upp genom samarbete mellan föreningar, skolor och idrottsakademier. Den nationella idrottarenkäten bekräftar att idrottsakademierna har lyckats stödja både träning och studier.

Att kombinera idrott och studier är det vanligaste sättet för unga idrottare att genomföra en dubbel karriär. Det möjliggörs genom nära samarbete mellan idrottsaktörer och utbildningsinstitutioner, och för idrottsakademierna är detta arbete en del av grunduppdraget.
 
Den nationella enkäten för idrottare i högstadieåldern och på andra stadiet visar att unga idrottare lyckas bra med att kombinera idrott och studier. Nästan nio av tio upplever att den dubbla karriären fungerar smidigt i högstadiet och på andra stadiets idrottsutbildningar.
 
– Jag anser att resultaten visar att idrottsakademierna har lyckats i samarbetet med utbildningsinstitutionerna. Bakom de goda resultaten finns samarbete i vardagen i skolan och i träningsverksamheten. Flexibla undervisningsarrangemang i skolorna och möjligheten att förlänga studietiden samt träningsupplägg som del av studierna syns i de goda resultaten, säger olympiakommitténs sakkunniga på dubbla karriärer, Juha Dahlström.

En balanserad vardag betonas i högstadiet

I högstadieåldern är det viktigaste inom den dubbla karriären att skapa en balanserad vardag. Unga stöds i att kombinera skolgång, målinriktad träning och annan fritidssysselsättning på ett sätt som stärker förutsättningarna för idrottarstigen och studier på andra stadiet. Och som möjliggör en ökning av träningsmängden utan att skolgången lider. Vardagen byggs i en idrottsmiljö där föreningen, skolan och idrottsakademin stöder utvecklingen som idrottare.
 
Patrik Pakkala, ansvarig för högstadieverksamheten vid Åboregionens idrottsakademi, säger att de rutiner som utvecklats i högstadiet syftar till att unga varje vecka ska få tillräckligt med kvalitativ idrott och träning samt att vardagen ska främja välmående. I skolornas läroplaner har inkluderats innehåll riktat till idrottare, och grensträningen stärker de tidiga faserna av idrottarens utvecklingsstig.
 
– Idrottsakademins morgonträningar fungerar i skolvardagen genom tydliga schemalösningar. Dessutom stöder högstadieelevernas Växa till idrottare-studieinnehåll idrottarens utveckling på ett mångsidigt sätt – kunskapsmässigt och färdighetsmässigt. Särskilt viktigt är skolornas positiva inställning till idrott och till exempelvis frånvaro på grund av läger och tävlingar.

Andra stadiets idrottsutbildningar är flexibla i idrottarens vardag

I Finland finns det 15 idrottsgymnasier och 18 idrottsyrkesinstitut  på andra stadiet, som har ett nationellt specialuppdrag att kombinera idrott och studier. Vid dessa idrottsutbildningar är träningen en del av examen och studieplaneringen anpassas efter tränings- och tävlingskalendern.
 
– Vid behov skräddarsys idrottarnas studier individuellt enligt idrottens krav med stöd av idrottsakademin. Idrottsakademin stödjer också studiehandledning så att idrottarna hittar den bästa möjligheten att kombinera studier och idrott i fortsatta studier, säger Jarno Koivunen, ansvarig för elitidrott vid Åboregionens idrottsakademi.
 
– På andra stadiet sparar lösningar för dubbla karriärer idrottarens tid och energi till idrotten, strukturerar vardagen och möjliggör tillräcklig och kvalitativ träning. Den dubbla karriären är en verklig möjlighet att satsa både på studier och idrott, säger han.
 
Internationellt är Finland en föregångare när det gäller dubbla karriärer i valskeden. Dahlström betonar att flexibiliteten i högstadiet och specialarrangemangen på andra stadiet, som rytmisering av studentexamen och möjligheten till distansstudier, är exceptionellt goda i internationell jämförelse och stöder en krävande tränings- och tävlingsvardag.

Utvecklingsområden i högstadiet och på andra stadiet

Systemet med dubbla karriärer fungerar bra, men det finns alltid utrymme för utveckling. Enligt Pakkala skulle flexibiliteten öka i högstadiet om det var möjligt att ansluta sig mitt under högstadietiden samt om valbara ämnen kunde utnyttjas ännu mer vid rytmisering av träningen. På andra stadiet kunde viktningen av antagningskraven preciseras så att skolframgång inte skulle bli en onödig stressfaktor, särskilt i större städer.
 
– Det vore också viktigt att ännu mer lyfta fram de möjligheter till dubbel karriär som yrkesutbildningen erbjuder. Där fungerar kombinationen av studier och idrott utmärkt, och möjligheterna till fortsatta studier är lika öppna som i gymnasiet, särskilt nu när Undervisnings- och kulturministeriet har fördubblat finansieringen för idrottsyrkesinstituten, säger Koivunen.