Svenskspråkiga idrottare förbereder för gemensamma ansökan 2024

Runtom i Finland förbereder sig idrottare för den gemensamma ansökan till andra och tredje stadiet. Dörrarna till idrottsprogrammen öppnas genom en kombination av poäng för skolgång, vitsord samt förbundets poäng för exempelvis idrottsmeriter. Till Vörå idrottsgymnasium förväntas flera idrottare söka i vår, med ungefär 30 antagna årligen.

– Vi är hoppfulla, vi tror på vårt koncept och vårt gymnasium. Nu under läsåret verkar det som att vi har många idrottare som är intresserade. Vi tror också att vi har flera goda år framför oss, säger Johan Nordmyr, idrottslinjens koordinator och linjeledare i friidrott vid Vörå Idrottsgymnasium samt koordinator för Vasaregionens idrottsakademi.

– Vi hoppas få ansökningar från många nya unga idrottare som vill och vågar testa sina vingar inom idrotten. Och avlägga en studentexamen, tillägger Nordmyr.

Öppna dörrar till idrottsvärlden

Antagningen till den grundläggande utbildningen sker 20.2-19.3., medan den gemensamma ansökan till högskolor infaller 13.3-27.3.2024.

– Skolan kommer först, säger Jens Wallin, verksamhetsledare vid Vasaregionens idrottsakademi.

– De svenskspråkiga idrottarna har fantastiska möjligheter att kombinera idrott och studier, lyfter Wallin fram.

Det är skolans och idrottsakademiernas ansvar att fostra unga idrottare, samt att tillsammans med kommuner och andra samarbetsparter trygga en idrottsstig för varje individuell idrottare.

– Skola och tredje sektorn möts här och kan faktiskt ta hand om ungdomarna samt engagera sig i dem under hela idrottarstigen. I och med det här kan vi på ett väldigt ansvarsfullt sätt bedriva den här elitsatsningen, lyfter Wallin fram.

Idrottsakademierna bereder väg för elitidrottare

Det är Finlands Olympiska Kommitté som skapat och står för idrottsakademiprogrammen som vägleder idrottsakademierna i sin verksamhet. Idrottsakademierna ses som elitidrottens regionala samarbetsnätverk och som ett stöd för hela idrottarstigen.

– Vi är ju ett samarbetsnätverk, som jobbar på idrottarstigens tre olika skeden. För att skapa en miljö där idrottarna har en fungerande daglig träning, goda träningsförhållanden, välfungerande sakkunnig verksamhet samt en inspirerande miljö där både idrottare och tränare samverkar, säger Wallin.

– Möjligheterna är väldigt goda för finlandssvenska idrottare i sina respektive grenar. Den här idrottartstigen är välskapad. Det finns möjligheter, tillägger Wallin.

Att träna i en inspirerande miljö med likasinnade, samtidigt som det finns systematik och stöd – allt från träningsprogram till kamrater och ledarskap – är vad akademin och idrottsgymnasierna vill erbjuda.

– Den första jag kommer att tänka på är Camilla Richardsson. Som nyligen sprungit finska rekord på både maraton och 10 000, säger Wallin.

– Exempel finns ju i alla grenar, hon är bara ett av dem, tillägger Nordmyr.

–  Hon är ett speciellt fall eftersom hon inte fick jättemycket poäng av förbundet som gångare då hon kom till Vörå. Men sedan tog löpningen över mer och mer. Hon var ingen supertalang men har jobbat målmedvetet och älskat sin idrott och utvecklats mer och mer, belyser Nordmyr.

Richardsson är ett exempel på att man inte behöver vara junior-VM deltagare i 17-årsåldern, men kan ändå nå upp till mästerskapstävlingar och slå rekord som vuxen.

– Följ dina drömmar och ta reda på i vilken miljön du kan ta nästa steg, uppmuntrar Nordmyr.

Att kombinera idrott och karriär

Flera idrottare klarar sig bra också i yrkeslivet. Det beror på målmedvetenheten, villigheten att jobba framåt varje dag och en god problemlösningsförmåga.

– Målet är att idrottarna ska nå sin fulla potential inom idrott. Men också hitta sin plats i arbetslivet, säger Jens Wallin.

Att ha idrottare som är i gott fysiskt och mentalt skick, som orkar jobba och i vissa fall stanna kvar i idrottsvärlden, är något som gynnar både individen och samhället.

– Många blir dessutom väldigt framgångsrika i sitt arbetsliv.

Specialuppdrag för idrottsinstitutet Prakticum

Prakticum, som är ett yrkesinstitut i Helsingfors, har en specialuppgift som går ut på att erbjuda idrottare en yrkesutbildning på andra stadiet på svenska, där idrottandet beaktas i uppbyggandet av den personliga studiestigen.

– Målet är att den idrottande studeranden kan satsa på både sin idrott och sina yrkesstudier samtidigt, säger Björn Nylund, idrottskoordinator vid Prakticum.

– Prakticum samarbetar mest med två Idrottsakademier, Huvudstadsregionens idrottsakademi (Urhea) samt Östra Nylands idrottsakademi i Borgå.

Dessutom har Prakticum ett djupgående samarbete med Finlands Olympiska Kommitté. Olympiska Kommittén ordnar seminarier, skolningar och information som stöder Prakticum i sin idrottsverksamhet.

– I dag har vi ungefär 50 idrottande studeranden som vi kallar idrottsprofilanter i huset. Ifall man har frågor gällande studierna med idrottsrättigheter, så är det bara att ta kontakt, säger Björn Nylund, som tidigare utövat tävlingsidrott och har arbetat inom idrottsvärlden i över 30 år.

– Gällande den annalkande gemensamma ansökan till andra stadiet vill jag påminna idrottarna om möjligheten att studera med ”idrottsprofilering” vid yrkesinstitutet Prakticum.

Text: Jemima Unger