Finlands Olympiska Kommitté har avgett sitt yttrande om regeringens förslag till reform av studiestödet. Olympiska Kommittén anser att det är betydelsefullt och mycket positivt för den finska elitidrotten att förslaget i högre grad än tidigare beaktar situationen för idrottare som studerar. Reformen av studiestödet kommer att behandlas i riksdagen under hösten och är avsedd att träda i kraft hösten 2027.

Enligt förslaget skulle prestationsinriktad tävlingsidrott i fortsättningen erkännas som grund för en diskretionär förlängning av studiestödstiden, såväl inom högskoleutbildning som inom andra studier.

– Detta är ett viktigt steg mot ett mer flexibelt studiestödssystem som underlättar att kombinera idrott och studier. Målmedveten träning och tävlande förlänger ofta studietiden och utmanar de idrottande studenternas försörjning, vilket är anledningen till att flexibilitet är avgörande, konstaterar Riku Tapio, verkställande direktör för Olympiska Kommittén, och fortsätter:

– Möjligheten att kombinera prestationsinriktad idrott med studier främjar idrottarnas välbefinnande och framtid, både under idrottskarriären och efteråt. Därför är det avgörande för idrottarna att man främjar dubbla karriärer.

Det är viktigt att reformen i sin helhet tar hänsyn till den särskilda situationen för idrottare. Samtidigt måste man beakta att om studiestödet, enligt förslaget, blir mer inriktat på lån än tidigare, kan detta försvåra de idrottande studenternas försörjning. Idrottares inkomster är ofta osäkra och varierar avsevärt mellan säsonger och idrottsgrenar, och för många ger idrotten endast små eller inga inkomster alls. Träning och tävlingar begränsar dessutom möjligheterna till förvärvsarbete vid sidan av studierna. Därför har studiestödets struktur, och särskilt studielånekompensationen, stor betydelse för idrottare som studerar.

– Utöver flexibiliteten i studiestödet behövs även åtgärder för vidareutveckling. På andra stadiet och vid högskolor bör man främja flexibla studiearrangemang och möjliggöra individuella studievägar för idrottare. Detta arbete har främjats under de senaste åren genom modellen ”elitidrottsvänlig högskola” (huippu-urheilumyönteinen korkeakoulu, HUMKK). Dessutom behöver idrottare riktade väglednings- och stödtjänster, som bör utvecklas i nära samarbete med idrottsgemenskapen. Det är också viktigt att man i framtiden utreder möjligheterna att utveckla studiestödet så att studerande idrottare redan i början av sina studier kan få klarhet i sin rätt till flexibilitet under sin idrottskarriär, avslutar Tapio.