Det av Tyskland arrangerade evenemanget för kollegialt lärande samlade experter från 15 EU-länder för att diskutera klimatförändringarnas effekter på idrotten och nödvändiga anpassningsåtgärder. Förändringen märks redan på många sätt inom den europeiska idrotten, och idrotten har en viktig roll som främjare av både klimatarbete och anpassning.

Klimatförändringarna ökar utmaningarna och osäkerheten

Klimatförändringarnas effekter på idrotten är mångfacetterade och sträcker sig från den dagliga träningen till internationella tävlingar. Marie Larneby och Daniel Svensson från Malmö universitet redogjorde för den vetenskapliga forskningen och debatten kring ämnet.

De viktigaste utmaningarna är:

• Extrema väderförhållanden: värmeböljor, skyfall och stormar försvårar arrangemanget av evenemang och ökar säkerhetsriskerna.
• Försämrade förhållanden: till exempel minskad snösäkerhet och problem med banförhållandena medför utmaningar för idrottsverksamheten.
• Utmaningar inom infrastrukturen: dagens idrottsanläggningar är inte utformade för ett föränderligt klimat.
• Hälsoeffekter: värme, luftkvalitet och nya riskfaktorer påverkar motionärernas välbefinnande.

Dessutom ökar klimatförändringarna den allmänna instabiliteten och osäkerheten, vilket försvårar långsiktig planering. Inom idrotten är man van vid ständigt föränderliga förhållanden, men enligt forskare är detta inte nödvändigtvis möjligt längre i ett föränderligt klimat och med allt strängare hållbarhetskrav.

Från sommarsporter till vintersporter – klimatet förändrar idrotten

På europeisk nivå är många förändringar redan på gång och tydligt märkbara, medan andra fortfarande är under utveckling.

I många länder har värmen redan avsevärt försämrat möjligheterna till utomhusaktiviteter. Tävlings- och träningssäsongerna förändras – till exempel blir säsongerna för vintersporter kortare, medan säsongen för vissa sommarsporter blir längre eller flyttas fram. Kanotpaddling håller till exempel på att bli en mer vinterorienterad sport i Tyskland.

Förutsättningarna för olika idrottsgrenar förändras när väderförhållandena varierar mer än tidigare. Glaciärernas smältning försämrar förutsättningarna för skidsporterna på lång sikt.

Behovet av anpassningsåtgärder ökar

Runt om i Europa pågår redan ett aktivt arbete med att ta fram planer och lösningar som ska hjälpa idrotten att anpassa sig till det förändrade klimatet. I Tyskland har man använt sig av konceptet ”Climate Twins”, som bygger på statistik och modellering av jämförbara städer och som gör det möjligt att förutse framtida klimatförhållanden och behovet av förändringar av idrottsanläggningar.

När det gäller omgivningsförhållandena är exempel på anpassningsåtgärder att öka mängden skuggande växtlighet intill planerna, lösningar för hantering och återvinning av regn- och avloppsvatten samt utveckling av material, t.ex. för att minska värmeackumuleringen i konstgräsmattor.

För att förbättra idrottarnas välbefinnande och säkerhet anordnas träningar och tävlingar allt oftare under de svalare kvällstimmarna. I tennis skyddas spelarna vid extrema värmeförhållanden genom turneringarnas värmeregler, bland annat genom att kräva avkylningspauser eller avbryta matchen när fastställda gränser för värmebelastning överskrids.

Det är i Frankrike som man har gjort de mest omfattande övervägandena kring anpassningsåtgärder inom idrotten; där har man, på initiativ av president Macron, utarbetat en nationell plan för idrottens anpassning till klimatförändringarna.

Idrottens roll i anpassningen

Det är nödvändigt att olika aktörer överväger klimatåtgärder inom idrotten och anpassning till ett föränderligt klimat utifrån sin egen verksamhet. Insatser från enskilda aktörer räcker dock inte, utan det krävs strukturella förändringar och finansieringsmekanismer som stöder en hållbar infrastruktur. Samarbete mellan den offentliga sektorn och aktörer inom idrotten är avgörande.

Förändringar av idrottsinfrastrukturen sker inte över en natt. Därför måste anpassningsarbetet påbörjas i god tid. På nationell nivå har prognosinformation om klimatförändringarna redan sammanställts, bland annat i den statistik- och prognosöversikt som tagits fram av Statens idrottsråd. På grundval av detta vore det bra att fortsätta arbetet, eventuellt mot en anpassningsplan på nationell nivå även i Finland?

Karoliina Ketola, hållbarhetsexpert vid Olympiska kommittén, deltog som representant för Finland i mötet ”Peer Learning Activity: Climate change adaptation in sport” i Berlin den 17–18 mars 2026.