En av världens främsta landslag kom till Helsingfors i januari, då Storbritanniens landslag i artistisk gymnastik höll ett åtta dagar långt träningsläger på Urhea. Samtidigt fick de finländska tränarna möjlighet till kollegialt utbyte och att bygga internationella nätverk.

– I januari hade vi Storbritanniens landslag i artistisk gymnastik på träningsläger hos oss, ett av världens bästa landslag. Vår tränare tillbringade åtta dagar tillsammans med den brittiske tränaren. Det är en helt annan sak att själv åka utomlands för att lära av andra och jämföra verksamheten när man känner personerna personligen, berättar Simo Tarvonen, verkställande direktör för Helsingfors olympiska träningscenter.

Internationell kompetens behöver alltså inte alltid sökas ute i världen; världen kan också komma till oss. Vid de olympiska träningscentren omsätts finländsk kompetens i hållbar internationell konkurrenskraft.

Kompetens på två sätt

I det finländska idrottssystemet finns två olika olympiska träningscentra, som båda har samma mål: att öka och stärka kompetensen inom elitidrotten. I Urhea i Helsingfors står kunskapsutbytet mellan människor i centrum, medan Vuokattis särdrag är den nära kopplingen mellan vetenskaplig forskning, teknologi och träning.

– Det vore enkelt att säga att de olympiska träningscentren är träningsanläggningar, men deras verkliga mervärde uppstår när kunniga människor möts. De är platser där människor och kompetenser möts och ny kompetens kan växa fram, konstaterar Janne Hänninen, chef för Olympiska Kommitténs enhet för elitidrott.

På Urhea satsar man medvetet på verksamheten inom tränargemenskapen. Tränare och experter från olika idrottsgrenar möts i vardagen, både informellt och vid överenskomna tillfällen. I arbetsgemenskapen tror man på kraften i interaktion.

– Vi vill uppmuntra tränare inom olika idrottsgrenar att prata med varandra, även om de inte har något annat gemensamt än att de båda är verksamma inom elitidrotten. Det visar sig alltid finnas något gemensamt att prata om, och till exempel kollegialt stöd i frågor som rör tränararbetet är guld värt, berättar Tarvonen.

Resurserna för elitidrotten ska i framtiden riktas mot den absoluta toppen

Finland kan inte konkurrera internationellt inom idrotten med pengar eller befolkningsstorlek. Därför måste den finländska elitidrotten hitta sin konkurrensfördel på annat håll. Vid de olympiska träningscentren tror man att lösningen ligger i kompetens.

Traditionellt har resurserna inom elitidrotten fördelats så brett som möjligt, vilket har inneburit att stödet har räckt till ganska många, men inte nödvändigtvis tillräckligt för någon enskild. I den nya strategin riktas resurserna till de idrottare och idrottsgrenar som har de bästa förutsättningarna att lyckas. De olympiska träningscentren fokuserar på att arbeta med denna yttersta elit.

Enligt Janne Vuorinen, chef för det olympiska träningscentret Vuokatti-Ruka, innebär strategiförändringen inte att träningscentret kan bortse från den bredare basen.

– Även om vi i Finland framöver kommer att fokusera ännu mer på elitidrotten är det samtidigt oerhört viktigt att kompetensen sprids nedåt i systemet. Hos oss arbetar till exempel alla i samma lokaler, vilket gör att kunskap och kompetens sprids vidare. I det dagliga arbetet med idrottare i urvalsfasen tillämpas samma principer som inom elitidrotten.

Olli Ohtonen, arbetslivsprofessor i snöidrott vid Jyväskylas universitet, tillägger att samarbetet mellan elitidrotten och akademifasen ofta är mycket nära, och ger ett konkret exempel.

– Det skyttetest som utvecklats för skidskytte är ett bra exempel på en tillämpning som används kontinuerligt i den dagliga träningen inom akademimiljön. I Vuokatti tränar skidskyttar i akademiåldern kontinuerligt skytte med det systemet. Visst har det utvecklats för elitidrottens behov, men den största användargruppen är gymnasieelever som tränar på sitt skytte.

I centrum för idrottens FUI-verksamhet

Ett utmärkande drag för Vuokatti-Ruka är den långvariga kopplingen till forskning och teknologiutveckling vid Jyväskylä universitet. Modellen beskrivs med begreppet ”From Science to Practice”: universitetet bidrar med forskning och vetenskapliga perspektiv, medan det olympiska träningscentret hjälper till att omsätta detta i praktiken.

Syftet med FUI-verksamheten är att identifiera utvecklingsområden som gynnar flera idrottsgrenar. I Vuokatti har man länge haft ett nära och naturligt samarbete mellan snöidrotterna, eftersom behoven inom de olika grenarna är likartade. Mellan längdskidåkning, skidskytte och nordisk kombination delas till exempel kunskap om skidservice och utrustning. Det nyligen avslutade utvecklingsprojektet för skidservice var inriktat just på dessa tre grenar.

– Projektet svarade verkligen specifikt på behovet av att utveckla slipningen av skidornas belag. Samarbetet mellan olika grenar är en stor konkurrensfördel även ur ett internationellt perspektiv, säger Ohtonen.   

Man måste se de internationella kraven på nära håll

I diskussioner om elitidrott återkommer ofta begreppet internationella krav. Enligt Hänninen handlar det framför allt om att förstå vad som krävs för att nå världstoppen, att kunna jämföra den egna verksamheten med dessa krav och utvärdera den ärligt. Var befinner sig den finländska idrottaren i förhållande till världseliten? Är prestationsnivån, de fysiska egenskaperna, den tekniska och taktiska kompetensen samt nivån på träningen och träningsverksamhete tillräckliga för internationell framgång?

– Alla som är verksamma inom idrotten borde ha en inställning att sträva efter att bli bättre, även vi i dunjackorna. Varje dag måste man känna passion och nyfikenhet inför sitt eget arbete och fråga sig hur man kan bli bättre, konstaterar Hänninen.

Tarvonen är av samma åsikt och säger att han funderar på saken varje dag.

– På morgonen, när jag kommer till jobbet och ser en toppidrottare träna, tänker jag att den här idrottaren försöker ta sig till VM och är beredd att ge allt. Då funderar jag alltid på om jag är beredd att ge lika mycket i mitt arbete idag?

Kompetensen gynnar hela systemet

De olympiska träningscentren ingår i det finländska idrottsakademisystemet, vilket alla de intervjuade anser vara en av våra styrkor. Möjligheten till en dubbelkarriär för 20 000 unga idrottare utgör en stabil grund som också kan fostra idrottare till elitnivå.

– Här syns också de olympiska träningscentrens roll som en del av av det bredare idrottsakademisystemet. Centren fokuserar på elitnivån, men kontakten med yngre idrottare och tränare sker via akademierna, säger Hänninen.

Den kompetens som de olympiska träningscentren tar fram måste spridas över hela landet så att hela idrotten kan dra nytta av den. Systemet måste bygga upp mekanismer som gör att kunskapen omvandlas till kompetens den finländska träningsverksamheten.

– De olympiska träningscentren måste stärka hela den finländska elitidrotten och stödja uppbyggnaden av en samarbetsanda där den förening där idrottaren har fostrats och den lokala idrottsakademin upplever att idrottarens framgångar också tillhör dem. Framgångarna är gemensamma och det skapas en känsla av att vi alla behövs på idrottarens väg från juniornivå till världstoppen. Då befinner vi oss i en situation där vi alla strävar efter att bli bättre genom att lyfta varandra, säger Tarvonen.

– De olympiska träningscentren är organisationer som förser elitidrotten med nya kompetenta yrkespersoner genom de utbildningsorganisationer som är involverade. Genom dem blir idrott och elitidrott förhoppningsvis ett ännu mer attraktivt område att arbeta inom, tillägger Vuorinen.

Två olika centrum stärker samma helhet

De olympiska träningscentren utför samma arbete på olika sätt. I Helsingfors står människorna och lärandet mellan olika idrottsgrenar i centrum, medan man i Vuokatti fokuserar på att förena forskning, teknologi och träning.

Målet är dock detsamma i båda fallen: att skapa kompetens som gör det möjligt för en finländsk idrottare att bli bäst i världen.

I slutändan handlar det om hur väl den finländska idrotten tillsammans kan samla sin kompetens, skapa nytt och utifrån detta bygga upp en internationell konkurrensfördel.

Läs mer

Pressmeddelande från Olympiska träningscentret i Helsingfors den 23 juni 2026: Ett nytt avtal stärker Olympiska träningscentret i Helsingfors roll inom finsk elitidrott; elitsport

Pressmeddelande från Olympiska träningscentret Vuokatti-Ruka, 13 augusti 2026: Finlands elitidrott inom snösporter förenar sina krafter – Olympiska träningscentret Vuokatti-Ruka inleder en ny samarbetsperiod inför vinter-OS 2030 – Vuokatti-Ruka Idrottsakademi (13 augusti 2026)

Bilder: Jesse Väänänen och Filippo Tomasi/Gymnastikförbundet.