Den handbok för idrottsverksamheten som ishockeyklubben Juniori-KalPa har tagit fram styr i stor utsträckning föreningens verksamhet. Handbokens centrala teman är mångsidighet, långsiktig utveckling, individuella utvecklingsvägar samt möjligheten att utöva idrott och utvecklas i enlighet med sina egna mål.
Juniori-KalPas handbok för idrottsverksamheten har utformats utifrån föreningens arbetssätt. Även om handboken i sig är ny har dess innehåll varit en del av föreningens vardag redan länge.
– Referensramen för lagidrott för barn har länge legat i linje med vår verksamhet. Ramverket och den uppdaterade finländska ishockeyns spelarstig (Suomi-kiekon pelaajapolku) hjälpte oss framför allt att formulera, stärka och samordna vår verksamhet, beskriver Benjamin Laurinkari, junioridrottschef för KalPa-gemenskapen.
Särskilt när det gäller den finländska ishockeyns spelarstig och ramverket för barnidrott har kopplingarna till föreningshandboken varit tydliga: målet är att förbättra idrottens kvalitet både på isen och i verksamhetsmiljöerna utanför rinken. Fokus har bland annat lagts på att öka barnens aktiva tid, träningsmängd och mångsidighet.
Enligt Laurinkari är det också viktigt att följa upp om barnen trivs i föreningen.
– Referensramen har bekräftat vår uppfattning att barns framgångar inom idrotten inte kan mätas i termer av segrar eller placeringar i serien. Vi vill följa upp om barnen trivs med verksamheten, om de känner sig trygga, om de fortsätter med sin hobby och om de upplever att de utvecklas. Med hjälp av handboken har målen blivit tydligare än tidigare, sammanfattar han.
Juniori-KalPa följer sin verksamhet noggrant
I Juniori-KalPas verksamhet följer man noga upp bland annat antalet deltagare, hur väl man lyckas behålla dem, säkerheten samt upplevelsen av utveckling, trivsel och idrottslig utveckling.
Föreningen har även infört ett verktyg för träningsuppföljning (Hockeyförbundets Hockey Centre), vars främsta syfte är att stödja tränarnas utveckling. Verktyget hjälper tränarna att utvärdera sin insats efter träningen och reflektera över om träningsmålen uppnåddes, hur aktiva spelarna var, hur mycket träningen innehöll beslutsfattande och spelkänsla samt vad som skulle kunna göras bättre nästa gång.
Enligt Olli Savikko, juniorchef vid Ishockeyförbundet, har Juniori-KalPa på ett utmärkt sätt tagit till sig riktlinjerna för barnidrott samt de centrala delarna av finländska ishockeys spelarutvecklingsprogram.
– Syftet med referensramen för lagidrott för barn och den finländska ishockeyns spelarstig är att höja kvaliteten på idrotten på isen och bidra till en högkvalitativ vardag i olika verksamhetsmiljöer. Detta syns i träningen när det finns ett tydligt mål, barnen arbetar mycket med utrustningen och det finns gott om spel i träningen. En högkvalitativ vardag möjliggörs genom öppen och äkta interaktion, där barnen involveras i träningen och bemöts och uppmärksammas som individer i lagverksamheten. I Juniori-KalPa har verksamheten anpassats till föreningens strukturer med hjälp av en handbok för idrottsverksamhet. På så sätt omsätts riktlinjerna i praktiken i barnens idrottsverksamhet.
Föreningen samlar regelbundet in synpunkter från barnen om sin verksamhet
Handboken för idrottsverksamheten har även fastställt rutiner för att samla in synpunkter från barnen. Synpunkter samlas in regelbundet från alla hockeyspelare från 11 års ålder och uppåt.
Martta Kokkonen och Otto Uimonen, båda 11 år och deltagare i Juniori-KalPas hockeyläger sommaren 2026, anser att det är viktigt att samla in synpunkter.
– Det känns bra att man samlar in synpunkter. Jag har själv också gett synpunkter på vissa saker. Inte så mycket, men lite grann. Om man skulle utveckla något ytterligare, så skulle det nog vara lagandan. Vi skulle göra ännu fler saker tillsammans med hela laget och inte så mycket i små grupper, säger Martta.
– Det är roligt att få vara med och påverka. Jag har till exempel framfört önskemål om slutåket. Det skulle också vara trevligt om det anordnades fler evenemang under året. Det brukar vara mycket folk där och man får spela med kompisarna, tillägger Otto.
Båda hockeyspelarna uppskattar att man under träningarna framför allt får svettas och spela med kompisarna.
– Under ett bra träningspass kommer man att svettas och får träna sig själv. Jag skulle gärna vilja lära mig mer om puckhantering och bra skridskoåkning, funderar Otto.
– En bra träning är varierad och intensiv. Jag skulle vilja lära mig mer om skott och skridskoåkning i allmänhet, säger Martta.
Teemu Koljonen, träningsansvarig för Juniori-KalPas åldersgrupper U13–U10, anser att det är viktigt att barnen får vara delaktiga och att man lyssnar på dem. Föreningen använder sig av Hockey Centre-systemet för att ta del av barnens åsikter och genomföra stämningsundersökningar via detta.
– Det tar bara en minut för barnen att svara på enkäten. Enkäten skickas ut automatiskt en gång i månaden, vilket innebär att det inte blir något extraarbete för till exempel tränarna. Från svaren kan man se ett genomsnitt av till exempel om träningarna har varit roliga eller om laget har en bra laganda.
– Genom enkäten upptäckte vi bland annat att barnen inte fått tillräckligt med feedback i vardagen. Vi satte detta som ett utvecklingsområde och ändrade våra rutiner för att ge respons. Vi vill lära barnen att diskutera och ge feedback. När barnen känner sig trygga och hörda i gruppen blir det också lättare för dem på isen, sammanfattar Koljonen.
Det är trevligt att få vara med och påverka. Jag har till exempel framfört önskemål när det gäller slutåket.
Tydliga mål underlättar föreningens dagliga verksamhet
Både Laurinkari och Koljonen anser att den handbok för idrottsverksamheten som föreningen har tagit fram har gett riktlinjer för många olika områden.
– Vardagen är mycket tydligare. Nu har vi en röd tråd och vet vad vi strävar efter. Det finns inga gissningar längre om vad som vore bra att göra, beskriver Koljonen.
– I handboken för idrottsverksamheten har målen och indikatorerna gjorts tydligare både för tränare och för föreningens aktörer. Ur ett helhetsperspektiv är riktningen tydligare när vi har en ram som styr både våra anställdas och tränarnas verksamhet. Handboken fungerar som ett stöd för kvaliteten i vår verksamhet, tillägger Laurinkari.
Texten har översatts med hjälp av artificiell intelligens.
Olympiska Kommittén och grenförbunden sätter ny kurs för barnidrotten
Just nu befinner sig finska barns idrottsutövande i ett vägskäl. Allt färre barn rör sig tillräckligt, alltför många slutar med idrott för tidigt och de grundläggande motoriska färdigheterna har försämrats i takt med att den dagliga aktiviteten minskat. Barnen kommer in i den organiserade idrotten allt yngre, valet av idrottsgren sker allt tidigare och tyvärr lämnar man också föreningsverksamheten alldeles för tidigt.
Ingen av dessa trender är, enligt forskningsresultaten, positiv för att anamma en aktiv livsstil, lära sig fysiska färdigheter eller bygga upp en karriär inom elitidrott.
Olympiska Kommittén och 40 grenförbund söker nya vägar för barnidrotten. Vi vill stärka barnidrottens framtid i Finland. Idrottsgemenskapen gör allt för att varje finländskt barn även i framtiden ska kunna upptäcka glädjen i idrotten. Alla barn ska ha möjlighet att delta, känna sig delaktiga, drömma och utöva idrott på sitt eget sätt.
