Ett av de centrala målen i barndomsfasen av Finlands idrottsförbunds karriärväg ”Hätäilemättä huipulle” är att tävla i flera olika grenar. Mångsidighetsävlingen ”Tulevat Tähdet” uppmuntrar barn som utövar friidrott att tävla i så många friidrottsgrenar som möjligt.
Hämeenlinnan Tarmo Yleisurheilu präglas starkt av en mångsidig verksamhet. Enligt föreningens idrottschef Annika Rosberg-Haavisto bygger klubbens verksamhet på träning med fokus på mångkamp.
– Barn växer och utvecklas i väldigt olika takt. Särskilt under tillväxtfasen kan skillnaderna vara mycket stora. Det är viktigt att barnen får prova på olika grenar, och vi som förening vill också uppmuntra dem till detta. I vår förening tränar vi utifrån en mångsidig idrottsutbildning som utgångspunkt fram till 17-årsklassen. Detta stöder en mångsidig träning och ger en bra grund för fortsatt idrottskarriär eller utveckling till en aktiv vuxen.
Enligt Rosberg-Haavisto har mångsidighetstävlingen ”Tulevat Tähdet” lyckats inspirera barnen att bredda sitt utbud av idrottsgrenar.
– Mångsidighetstävlingar uppmuntrar till utveckling inom olika idrottsgrenar och gör det möjligt att mäta framstegen i sin egen takt. Genom mångsidighetstävlingar kan barnen upptäcka idrottsgrenar som de inte ens hade tänkt på från början.
Vad handlar tävlingen ”Mistä tulevat Tähdet” om?
- Alla barn i åldern 8–13 år som har en friidrottslicens får delta i mångsidighetstävlingen ”Tulevat Tähdet”.
- I mångsidighetstävlingen samlar man in så många poäng som möjligt genom att tävla i så många grenar som möjligt inom sin egen serie. Tävlingen pågår under ett kalenderår.
- Poäng delas ut i de grenar där gränsvärden för färdighetsmärken har fastställts. Resultaten kan förbättras från januari till december varje år.
Tack vare mångsidighetsgranskningen är friidrottssäsongen inte beroende av enskilda prestationer
11-årige Julius Kelo och 12-årige Eelin Mielonen ser många fördelar med mångsidighetstävlingar.
– Det bästa med mångsidighetstävlingar är att man får prova på grenar som man kanske inte själv hade kommit på att testa. Totalt sett blir det fler grenar, konstaterar Kelo.
– Eftersom tävlingen pågår hela året är det skönt att inte en enda prestation avgör slutresultatet. Man kan bygga upp sin poäng under hela säsongen. Det är motiverande, tillägger Mielonen.
Kelo och Mielonen anser att det är meningsfullt att friidrottsbanan inte är inriktad på en enda gren.
– Mina favoritgrenar är höjdhopp och häcklöpning. Det är roligt att utöva olika grenar, eftersom man kan utvecklas på flera sätt. Man behöver inte fatta ”ett enda beslut”. Man kan prova på olika saker och se vilken gren man gillar bäst, beskriver Mielonen.
Kelo stöder sin lagkamrat.
– Personligen gillar jag trekampen och tävlingarna. Det är roligt att lära sig alla grenar och att man får fler prestationer. Om jag till exempel vill tävla när jag blir stor, får jag en bra grund för det genom att utöva flera grenar.
Det är roligt att prova olika grenar, eftersom man då kan utvecklas på flera olika sätt. Man kan testa olika saker och se vilken gren man gillar bäst.
Målet med föreningstävlingarna är mer motion och idrottsprestationer
Rosberg-Haavisto ser flera fördelar med mångsidighetstävlingen. Man har till exempel kunnat konstatera en tydlig ökning av deltagarantalet inom vissa idrottsgrenar.
– Antalet deltagare i gångtävlingar har ökat kraftigt i och med införandet av mångkampen. Tillväxten har också skett inom släggkastning och stavhopp – dessa är numera vardagsmat i tävlingskalendern även som grenar för unga idrottare.
– Det är en stor fördel att man underlättar tävlandet för barnen så mycket som möjligt. Numera kan till exempel flickor och pojkar tävla i blandade klasser. Dessutom anordnar vi i Tarmo automatiskt barnens tävlingar som minitävlingar, vilket innebär att man med en enda anmälan anmäler sig direkt till tre grenar. På så sätt får tävlingarna mer rörelse och fler tävlingsprestationer, tillägger Rosberg-Haavisto.
Både Rosberg-Haavisto och föreningen hoppas att mångsidighetstävlingarna ska utvidgas till att även omfatta äldre åldersgrupper.
– Det vore fantastiskt om konceptet kunde utvidgas till att även omfatta 14–15-åringar. I den här åldersgruppen skulle det vara viktigt med ytterligare incitament för att fortsätta med mångsidiga tävlingar.
Texten har översatts med hjälp av artificiell intelligens.
Bilder och video: Anssi Mäkinen
Olympiska Kommittén och grenförbunden sätter ny kurs för barnidrotten
Just nu befinner sig finländska barns idrottsutövande i ett brytningsskede. Allt färre barn rör sig tillräckligt, alltför många slutar med idrott för tidigt och de grundläggande motoriska färdigheterna har försämrats i takt med att den dagliga aktiviteten minskat. Barnen börjar med organiserad idrott allt yngre, valet av idrottsgren sker allt tidigare och tyvärr lämnar man också föreningsverksamheten alldeles för tidigt.
Ingen av dessa trender är, enligt forskningsresultaten, positiv för att anamma en fysisk livsstil, lära sig motoriska färdigheter eller bygga upp en karriär inom elitidrott.
Olympiska Kommittén och 40 grenförbund söker nya vägar för barnidrotten. Vi vill stärka framtiden för barnidrotten i Finland. Idrottsgemenskapen gör allt för att varje finländskt barn även i framtiden ska kunna upptäcka glädjen i idrotten. Alla barn ska ha möjlighet att delta, känna sig delaktiga, drömma och utöva idrott på sitt eget sätt.
